Mamma Nenne

En typisk morgon här hemma hos familjen Johansson. Kläder överallt, blöjor, vällingflaskor, böcker och leksaker i en salig blandning, och så förstås tre små trollungar.

Jag har haft väldigt svårt att acceptera att det är såhär det ser ut hemma hos oss nu, jag var rätt så pedantisk innan jag fick barn. Men med tre små yrväder så är det faktiskt nästintill omöjligt att hålla huset städat, framförallt eftersom att vi är hemma så mycket som vi är, det går att städa när de stora är på förskolan men tio minuter efter att de kommit hem så ser det ju ut såhär igen.

Och jag börjar faktiskt tycka att det är okej, det har tagit fyra år och tre ungar, men jag får inte längre ångest och kalla kårar när jag ser på allt stök. Sen har jag ju min underbara mormor som är här och hjälper mig röja upp det värsta en gång i veckan så dammråttorna slipper bita oss i fötterna iallafall.

Jag brukar skrolla igenom instagramflödet x-antal gånger per dag och eftersom jag följer en hel del inredningskonton så ploppar det ju ständigt upp jättevackra bilder på välstädade och stylade hem, och det är klart att drömmen är att ha det så fint hemma. Men medans barnen är små så får jag helt enkelt acceptera att det är såhär det får vara.

Man kan inte ha vackra stilleben arrangerat på vardagsrumsbordet, och vår jättefina IKEA matta kommer till större delen av dagen vara täckt med legobitar. DET ÄR OKEJ!

Jag hoppas att när jag nu faktiskt kanske kan börja slappna av och inte gå och störa mig på saker här hemma så mycket, att pressen på mig själv och det dåliga samvete jag känt för att jag inte har det välstädat och fixat omkring mig varje dag ska släppa. Att jag istället kan lägga den energin på att ha skoj med barnen och låta dem leka istället för att gå runt och ständigt plocka upp efter dem och banna för att de lägger saker där de inte ska vara. Det kommer ju inte alltid se ut såhär och jag får ju faktiskt tid att plocka undan det värsta när de sover.