Så var vi inne på den 10:e dagen av november. Om en månad är det Nobeldagen och tätt därefter är det Lucia och jul, snart är 2017 slut och ett nytt år har sin början. Förstår inte det här, men är åren lika långa som de har varit eller blir de bara kortare och kortare? Det känns verkligen så!
Början av november har bjudit på förkylningar, korvgrillning, lekparkslek, förskola och ett hejdundrande 1 årsfirande! En härlig start om man bortser från förkylningen då. Det vi har att se fram emot den här månaden i övrigt är Farsdag-firande nu i helgen, förhoppningsvis vinterns första snö med tillhörande snölek och så ska det börjas pyntas och fixas inför årets absolut mysigaste månad, DECEMBER! Är det fler än jag som känner att november bara är en enda stor nedräkning till allt mysigt som december har att bjuda på?
