Mamma Nenne

Förkylningen fortsätter att härja hemma hos oss, nu är det jag och mini som fått oss en släng. Saga blev riktigt dålig i helgen!

I söndags hade hon hög feber och var väldigt trött och hängig, orkade vara uppe en liten stund men somnade sen antingen i soffan eller i famnen. På eftermiddagen hade vi tagit fram grillen och Henrik stod ute och grillade kyckling medan jag stod i köket och förberedde potatisen. Saga var med mig i köket och plötsligt börjar hon frossa, så jag går och sätter mig med henne i soffan ett tag och väntar på att hon ska sluta frossa. Men det blir bara värre och värre, till sist får jag ropa in Henrik för att vi ska kunna hjälpas åt att ta tempen på henne. Men så fort vi lägger henne ner skakar hon så mycket att hon gnisslar tänder, så vi tar upp henne igen och märker att både fötter, händer och läppar börjar bli blå!

Jag får panik och tänker att det är något fel på syresättningen, hade ingen aning om att de kunde bli sådär blå när de frossade. Vi ringer 1177 och medans vi väntar på vår tur ringer vi även hit mina föräldrar ifall vi blir tvungna att åka in till barnakuten med henne. Vi har fortfarande inte kommit fram till 1177, men Saga slutar iallafall att frossa efter ett tag men det känns som hela hon brinner! Vi lyckas ta tempen och den har då stigit till 40,7. Medan jag till sist får prata med en sjuksköterska så sover hon i min famn.

Sjuksköterskan var nog den gulligaste jag pratat med någonsin och lugnar mig jättemycket. Tydligen är de här väldigt höga febertopparna vanligt bland små barn som får den här influensan och så länge hon inte fick över 41 grader och vi inte fick ner febern med febernedsättande så var det bästa att bara försöka hålla henne så sval som möjligt och vänta ut det. Det här med att hon blev blå förklarade hon berodde på att hon hade haft frossa och frös så pass mycket att blodtillförseln hade fokuserats på de vitala delarna i kroppen.

Efter att vi lagt på, klädde vi henne svalt och la henne i vagnen och gick ut en stund, hon hade även fått en lite ökad dos Alvedon så efter ett tag blev hon mycket piggare, och under natten försvann febern nästan helt. Men fy vilken läskig upplevelse, jag har aldrig sett ett barn skaka så mycket i kroppen och det hann att flyga förbi otroligt många tankar.

Idag är hon mest snorig och har lite hosta, men hon är verkligen på bättringsvägen. Vi håller henne hemma den här veckan så hon får återhämta sig ordentligt. Nu har ju även jag åkt på något med snorig näsa, halsont, och en för jävlig hosta. Men än så länge ingen hög feber iallafall, hoppas jag slipper den.