I vagnen sover de så gott våra små änglar.
Just nu sitter jag och ammar Saga i sängen och passar på att slänga iväg ett inlägg med lite funderingar.
Hur kommer det sig att alla tre barnen så ofta ska vakna samtidigt och alla tre ropa efter mamma? Hur ska man kunna klona sig till att räcka till alla tre? Två vill att man ska sova hos dem och den tredje vill ha mat. Nu får ju såklart den tredje högsta prioritet och pappa får försöka ta resterande, men det är ju ofta till högljudda protester till en början.
Det här kan vara ett sånt stressmoment då allt man vill bara är att få sova! Hur ska man göra och varför får jag så dåligt samvete när det känns som att jag inte räcker till. Jag vill ju att alla ska få mammatid när de vill och behöver, och jag vill underlätta för Henke så han slipper ta skrikande barn mitt i natten när han ska upp och jobba.
Det är ett pussel det här med småbarn och man får trösta sig med att det är perioder och att de växer fort, men det är tufft när man är mitt uppe i det.
