Ett förskole dilemma!

Idag vid dagis-lämningen blev Theodore väldigt nedstämd och ville inte gå in. Jag pratade med en av pedagogerna och hon sa att han hade varit lite låg igår när han var där. Jag bestämde mig för att han skulle få följa med mig och Saga in till stan på en liten shoppingtur istället och har under dagen försökt prata med honom om förskolan och varför han inte vill gå dit. Han säger inte så mycket om det, bara att det är tråkigt och att han inte vill leka med kompisarna.

Det här är så svårt! Jag vill ju inte att han ska vara ledsen om dagarna på förskolan, men samtidigt så vet jag ju inte hur ”farligt” det egentligen är. Theodore är en väldigt känslosam pojke och han har perioder då han är väldigt ”lättstött” och ängslig, nu efter alla förkylningar som avlöst varandra kan jag tänka mig att det är lite svårt att komma in i rutinerna igen.

Han pratar gott om förskolan hemma och vill oftast dit på morgonen, men vid lämningen hänger han gärna kvar vid benet ett tag och blir väldigt mammig.

Jag har så motstridiga känslor just nu, han behöver ju egentligen inte gå på förskolan eftersom jag är hemma, men samtidigt anser jag att det är bra för barnen att komma iväg och få träffa andra barn och leka och lära sig saker på förskolan. Han är ju ändå 4 år och behöver det sociala samspelet med kompisarna.

Imorgon ska jag testa att lämna lite tidigare, innan det värsta stöket drar igång då resten av 9-14 gänget kommer, kanske kan bli lite lättare att komma igång om det inte är så stojigt när han kommer. Annars vet jag inte vad vi ska hitta på, är det bara att vänta ut och hoppas det blir bättre, eller ska han få vara hemma en period? Har ni några smarta råd, tips och tankar så kommentera gärna!