Header Image

Mamma Nenne

En personlig blogg om livet som trebarnsmamma. Jag som skriver heter Jennifer Johansson, är 27 år gammal och bor med min man, våra tre barn och våra katter i ett hus i Söderköping, Östergötland. Ni kommer att få läsa om allt från husrenovering till småbarnsliv. En salig blandning från min familjs vardag med andra ord.

Mitt i veckan

Publicerad,

IMG_1222

Så var det onsdag igen, veckorna springer förbi och vi är redan inne i mitten av September. Höst, ruggigt och supermysigt om ni frågar mig. Det jobbiga är ju att man faktiskt blir lite tröttare och segare när mörkret kommer tillbaka. Idag vaknade jag och kände mig pigg för första gången på flera dagar så det var ju en stor bonus känner jag, ska försöka leta fram och sätta i alla innanfönstren här på övervåningen för nätterna är ju riktigt kalla nu.

Annars så ser vår vardag ut som vanligt igen med arbete för Henrik, förskola för Theodore och fix och trix här hemma för mig och Nellie. Theodore har haft lite av en ”down-period” några dagar nu och inte alls varit på humör, mycket ”jag vill inte”, så det har blivit en hel del kämpande för att till exempel få på honom kläder på morgonen och få iväg honom till förskolan. Men det är ju så det är, de har ju verkligen perioder de små barnen. Det gäller bara att lära sig hantera dem som förälder vilket inte alltid är det lättaste.

7 Kommentarer

  1. Ja, tiden går verkligen fort nu. Att det snart är oktober är för mig en gåta 🙂 Men jag älskar hösten, så mig gör det inget!

  2. Åh vilken söt bild 🙂

  3. Ja, nu börjar det minst sagt bli kallt på morgonen! Tycker det är så svårt att klä sig rätt just nu, det är ju kallt på morgonen som sagt men framåt eftermiddagen kan det bli riktigt behagligt och nästan varmt. Då vill man ju inte gå omkring i för varma kläder 😉

  4. Jag har aldrig skjutit ett djur jag heller, känns fortfarande lite jobbigt men jag ska försöka mig på att våga till nästa år 🙂 Hellre att jag skjuter och äter sånt kött än att jag äter kött från ICA där man inte vet hur djuren dog 🙂 Sen när djuret inte längre ser ut som ett djur tycker jag det är jättejobbigt 🙂

    Absolut, att bara vara med och känna efter och lära sig är minst lika roligt 🙂

Lämna ett svar till Elin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *